Folkkampanjen
mot Nato


Nyheter och kommentarer


Till meny

9 mars 2018
Uppdaterad 14 mars


Konventionen som en pdf-fil. Samma översättning som nedan. Hämta och sänd vidare, eller skriv ut och skicka med posten.


Konventionen om förbud mot kärnvapen

Konvention betyder överenskommelse eller avtal.


Den 7 juli 2017 röstade 122 länder i FN, däribland Sverige, för ett avtal som internationellt förbjuder kärnvapen. Vad som nu återstår för vår del är att Sverige skriver under hos FN i New York och att därefter Sveriges Riksdag godkänner avtalet.

Konventionens text kan hämtas hos International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, ICAN, som fick Nobels Fredspris 2017.

Gå till webbplatsen för ICAN. För att läsa konventionen ska du klicka på THE TREATY. Åk sedan ned lite och klicka på Full text of the treaty.

Nedanför Full text of the treaty hittar du annat också, till exempel en länk till foton på folket som arbetade fram överenskommelsen. Klicka på en bild och du får den förstorad, och där finns pilar som bläddrar till höger eller vänster.


Det finns ingen officiell översättning, men vi återger en översättning som Utrikesdepartementet har gjort.

Vi har lagt till klickbara länkar till artiklarna.


Konventionen om förbud mot kärnvapen

  1. (Introduktion)

  2. Förbud

  3. Deklarationer

  4. Garantier

  5. Arbetet mot ett fullständigt avskaffande av kärnvapen

  6. Nationellt genomförande

  7. Stöd till offer och miljöåterställning

  8. Internationellt samarbete och stöd

  9. Statspartsmöte

  10. Kostnader

  11. Ändringar

  12. Tvistlösning

  13. Universalitet

  14. Undertecknande

  15. Ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning

  16. Ikraftträdande

  17. Reservationer

  18. Uppsägning och frånträde

  19. Förhållande till andra överenskommelser

  20. Depositarie

  21. Autentiska texter

De stater som är parter i denna konvention,

beslutna att bidra till förverkligandet av målen och principerna i Förenta nationernas stadga,

djupt oroade över de förödande humanitära konsekvenser som skulle bli följden av all användning av kärnvapen, och erkänner behovet av ett fullständigt avskaffande av sådana vapen, eftersom det är det enda sättet att garantera att kärnvapen under inga omständigheter kommer att användas igen,

medvetna om riskerna med den fortsatta förekomsten av kärnvapen, inbegripet från kärnvapendetonationer genom olyckshändelse, felberäkning eller som är avsiktliga, och betonar att dessa risker berör mänsklighetens säkerhet, och att alla stater delar ansvaret för att förhindra att kärnvapen används,

medvetna om att de förödande konsekvenserna av kärnvapen inte kan hanteras på ett tillfredsställande sätt, överskrider nationella gränser, medför allvarliga risker för mänsklighetens överlevnad, miljön, den socioekonomiska utvecklingen, den globala ekonomin, livsmedelssäkerheten och nuvarande och framtida generationers hälsa, och har en oproportionerlig inverkan på kvinnor och flickor, bland annat som en följd av joniserande strålning,

erkänner de grundläggande etiska kraven för kärnvapennedrustning och det brådskande behovet av att uppnå och upprätthålla en kärnvapenfri värld, något som är positivt för alla på en global nivå och fördelaktigt för både nationella och gemensamma säkerhetsintressen,

uppmärksammar det oacceptabla lidandet och de skador som drabbat offren för användning av kärnvapen (hibakusha), liksom de som påverkats av provsprängningar av kärnvapen,

erkänner den oproportionerliga effekt som kärnvapenaktiviteter har på ursprungsbefolkningar,

bekräftar behovet av att alla medlemsstater följer tillämplig internationell lagstiftning, inbegripet internationell humanitär rätt och internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter,

grundar sig på principerna och reglerna i internationell humanitär rätt, i synnerhet principen att parternas rätt i en väpnad konflikt att välja krigföringens medel och metoder inte är obegränsad, distinktionsprincipen, förbudet mot urskillningslösa anfall, proportionalitetsprincipen och principen om försiktighetsåtgärder vid anfall, förbudet mot användning av vapen som orsakar onödigt lidande eller överflödig skada och principen om skydd av den naturliga miljön,

beaktar att all användning av kärnvapen strider mot internationell rätt som är tillämplig i väpnade konflikter, i synnerhet principerna och reglerna för internationell humanitär rätt,

bekräftar att all användning av kärnvapen även vore oförenlig med principerna om mänskligheten och ett allmänt samvete,

påminner om att stater, i enlighet med Förenta nationernas stadga, i sina internationella förbindelser ska avstå från hot om eller bruk av våld mot annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller andra sätt som är oförenliga med Förenta nationernas syften, och att internationell fred och säkerhet ska uppnås och upprätthållas genom att världens mänskliga och ekonomiska resurser i minsta möjliga grad används till vapen,

som även erinrar om Förenta nationernas generalförsamlings första resolution som antogs den 24 januari 1946 och efterföljande resolutioner som uppmanar till avskaffandet av kärnvapen,

oroade över den långsamma kärnvapennedrustningen, det fortsatta beroendet av kärnvapen i militära och säkerhetspolitiska koncept, doktriner och policyer, samt slöseriet med ekonomiska och mänskliga resurser på program för produktion, underhåll och modernisering av kärnvapen,

som inser att en rättsligt bindande konvention mot kärnvapen utgör ett viktigt bidrag för att uppnå och upprätthålla en kärnvapenfri värld, inbegripet ett oåterkalleligt, kontrollerbart och transparent avskaffande av kärnvapen, och som är fast beslutna att agera mot detta mål,

beslutna att agera med målet att uppnå verkliga framsteg mot en allmän och fullständig nedrustning under en strikt och effektiv internationell kontroll,

bekräftar att det finns en förpliktelse att i god tro eftersträva och slutföra förhandlingar som i alla avseenden leder till kärnvapennedrustning under en strikt och effektiv internationell kontroll,

bekräftar även att ett fullständigt och effektivt genomförande av icke-spridningsfördraget, som fungerar som en hörnsten för kärnvapennedrustningen och arrangemang om icke-spridning, har en viktig roll att spela för främjande av internationell fred och säkerhet,

erkänner betydelsen av fördraget om ett fullständigt förbud mot kärnsprängningar och dess kontrollsystem som en viktig del av kärnvapennedrustningen och arrangemang om icke-spridning,

bekräftar övertygelsen om att internationellt erkända kärnvapenfria zoner inrättade utifrån fritt ingångna mellanstatliga överenskommelser i berörda regioner förbättrar den globala och regionala freden och säkerheten, stärker arrangemang om icke-spridning och bidrar till att förverkliga målet om kärnvapennedrustning,

betonar att ingenting i denna konvention ska tolkas som en inverkan på statsparternas oförytterliga rätt att utveckla forskning, produktion och användning av kärnenergi för fredliga ändamål, utan diskriminering,

inser att ett jämlikt, fullständigt och verkligt deltagande av både kvinnor och män är en viktig faktor för att främja och uppnå en hållbar fred och säkerhet; och strävar efter att stödja och stärka kvinnors verkliga deltagande i kärnvapennedrustning,

inser även vikten i alla avseenden av utbildning om fred och nedrustning och av en ökad medvetenhet om risker och konsekvenser av kärnvapen för nuvarande och kommande generationer, och strävar efter att sprida principerna och normerna i denna konvention,

betonar vikten av ett allmänt samvete för att främja principerna om mänskligheten som framgår av uppmaningen till ett fullständigt avskaffande av kärnvapen, och erkänner det arbete i detta syfte som gjorts av Förenta nationerna, den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen, andra internationella och regionala organisationer, icke-statliga organisationer, religiösa ledare, parlamentsledamöter, akademiker och hibakusha,

har kommit överens om följande:

Artikel 1
Förbud
  1. Varje statspart åtar sig att aldrig under några omständigheter

    1. utveckla, provspränga, producera, tillverka, på annat sätt förvärva, inneha eller förvara kärnvapen eller andra kärnladdningar,

    2. till någon mottagare överföra kärnvapen eller andra kärnladdningar eller kontroll över sådana vapen eller explosiva anordningar, direkt eller indirekt,

    3. ta emot överförda kärnvapen eller kontroll över kärnvapen eller andra kärnladdningar, direkt eller indirekt,

    4. använda eller hota att använda kärnvapen eller andra kärnladdningar,

    5. hjälpa, uppmuntra eller förmå, på något sätt, någon att delta i verksamhet förbjuden för en statspart enligt denna konvention,

    6. söka eller ta emot hjälp, på något sätt, av någon för att delta i verksamhet förbjuden för en statspart enligt denna konvention,

    7. tillåta stationering, installation eller utplacering av kärnvapen eller andra kärnladdningar inom dess territorium eller annan plats under dess jurisdiktion eller kontroll.

Artikel 2
Deklarationer
  1. Varje statspart ska överlämna till Förenta nationernas generalsekreterare, inte senare än 30 dagar efter det att denna konvention har trätt i kraft för den statsparten, en förklaring i vilken den ska

    1. förklara om den ägde, innehade eller kontrollerade kärnvapen eller kärnladdningar och har avslutat sitt kärnvapenprogram, inbegripet avskaffande eller oåterkallelig omvandling av alla kärnvapenrelaterade anläggningar, innan denna konvention trädde i kraft för den statsparten,

    2. oaktat artikel 1 a, förklara om den äger, innehar eller kontrollerar några kärnvapen eller andra kärnladdningar,

    3. oaktat artikel 1 g, förklara om det finns några kärnvapen eller andra kärnladdningar på dess territorium eller annan plats under dess jurisdiktion eller kontroll som ägs, innehas eller kontrolleras av en annan stat.

  2. Förenta nationernas generalsekreterare ska översända alla sådana mottagna förklaringar till statsparterna.

Artikel 3
Garantier
  1. Varje statspart som artikel 4, punkt 1 eller 2 inte är tillämplig för ska, som ett minimum, bibehålla de kontrollförpliktelser gentemot Internationella atomenergiorganet (IAEA) som är i kraft vid tidpunkten för denna konventions ikraftträdande, utan att detta påverkar eventuella ytterligare relevanta instrument som den kan anta i framtiden.

  2. Varje statspart som artikel 4, punkt 1 eller 2 inte är tillämplig för och som ännu inte gjort det ska sluta avtal med IAEA och sätta i kraft ett heltäckande säkerhetskontrollavtal (INFCIRC/153 (rättat)). Förhandlingar om ett sådant avtal ska inledas inom 180 dagar från det datum som denna konvention trädde i kraft för den statsparten. Avtalet ska träda i kraft senast 18 månader efter det att denna konvention trädde i kraft för den statsparten. Varje statspart ska därefter bibehålla sådana förpliktelser, utan att detta påverkar eventuella ytterligare instrument som den kan anta i framtiden.

Artikel 4
Arbetet mot ett fullständigt avskaffande av kärnvapen
  1. Varje statspart som efter den 7 juli 2017 ägde, innehade eller kontrollerade kärnvapen eller andra kärnladdningar och som har avslutat sitt kärnvapenprogram, inbegripet avskaffande eller oåterkallelig omvandling av alla kärnvapenrelaterade anläggningar, innan denna konvention trädde i kraft för den statsparten, ska samarbeta med det behöriga internationella organ som utsetts i enlighet med punkt 6 i denna artikel, i syfte att bekräfta ett oåterkalleligt avslut av kärnvapenprogrammet. Det behöriga internationella organet ska rapportera till statsparterna. En sådan statspart ska ingå ett säkerhetskontrollavtal med IAEA som på ett tillfredsställande sätt garanterar att avledning av deklarerat kärnmaterial från fredlig kärnteknisk verksamhet inte förekommer och att det inte finns kärnmaterial eller kärnteknisk verksamhet i den statsparten som helhet som inte upptagits. Förhandlingar om ett sådant avtal ska inledas inom 180 dagar från det datum som denna konvention trädde i kraft för den statsparten. Avtalet ska träda i kraft senast 18 månader efter det att denna konvention trädde i kraft för den statsparten. Statsparten ska därefter, som ett minimum, bibehålla dessa kontrollförpliktelser, utan att detta påverkar eventuella ytterligare relevanta instrument som den kan anta i framtiden.

  2. Oaktat artikel 1 a, ska varje statspart som äger, innehar eller kontrollerar kärnvapen eller andra kärnladdningar omedelbart ta dem ur driftläge och förstöra dem snarast men inte senare än enligt en tidsfrist som ska fastställas vid statsparternas första möte, i enlighet med en rättsligt bindande, tidsbunden plan för ett bekräftat och oåterkalleligt avskaffande av statspartens kärnvapenprogram, inbegripet avskaffande eller oåterkallelig omvandling av alla kärnvapenrelaterade anläggningar. Statsparten ska, senast 60 dagar efter det att denna konvention trädde i kraft för den statsparten, överlämna denna plan till statsparterna eller till ett behörigt internationellt organ som utsetts av statsparterna. Planen ska därefter förhandlas med det behöriga internationella organet, som därefter ska överlämna den vid statsparternas efterföljande möte eller översynskonferens, beroende på vilket som inträffar först, för godkännande i enlighet med dess arbetsordning.

  3. En statspart som omfattas av punkt 2 ska ingå ett säkerhetskontrollavtal med IAEA som på ett tillfredsställande sätt garanterar att avledning av deklarerat kärnmaterial från fredlig kärnteknisk verksamhet inte förekommer och att det inte finns kärnmaterial eller kärnteknisk verksamhet i den statsparten som helhet som inte upptagits. Förhandlingen av detta avtal ska inledas senast den dag då genomförandet av den plan som avses i punkt 2 har slutförts. Avtalet ska träda i kraft senast 18 månader efter dagen då förhandlingarna inleddes. Statsparten ska därefter, som ett minimum, bibehålla dessa kontrollförpliktelser, utan att detta påverkar eventuella ytterligare relevanta instrument som den kan anta i framtiden. Efter ikraftträdandet av det avtal som avses i denna punkt ska statsparten överlämna en slutlig förklaring till Förenta nationernas generalsekreterare om att förpliktelserna enligt denna artikel har fullgjorts.

  4. Oaktat artikel 1 b och g ska varje statspart som innehar kärnvapen eller andra kärnladdningar på dess territorium eller annan plats under dess jurisdiktion eller kontroll som ägs, innehas eller kontrolleras av en annan stat säkerställa ett omedelbart avlägsnande av sådana vapen, så snart som möjligt men inte senare än en tidsfrist som ska fastställas vid statsparternas första möte. När sådana vapen eller andra explosiva anordningar har avlägsnats, ska statsparten överlämna en förklaring till Förenta nationernas generalsekreterare om att förpliktelserna enligt denna artikel har fullgjorts.

  5. Varje statspart som omfattas av denna artikel ska rapportera till varje möte mellan statsparterna och till varje översynskonferens om framsteg mot ett fullgörande av förpliktelserna enligt denna artikel, tills de har fullgjorts.

  6. Statsparterna ska utse ett eller flera behöriga internationella organ att förhandla och bekräfta att kärnvapenprogram oåterkalleligen avslutas, inbegripet avskaffande eller oåterkallelig omvandling av alla kärnvapenrelaterade anläggningar i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel. I händelse av att sådant inte har utsetts före denna konventions ikraftträdande för en statspart som omfattas av punkt 1 eller 2 i denna artikel ska Förenta nationernas generalsekreterare sammankalla ett extra möte där statsparterna kan fatta nödvändiga beslut.

Artikel 5
Nationellt genomförande
  1. Varje statspart ska vidta nödvändiga åtgärder för att genomföra sina förpliktelser enligt denna konvention.

  2. Varje statspart ska vidta alla lämpliga rättsliga, administrativa och andra åtgärder, inbegripet att införa straffrättsliga påföljder, för att förebygga och stoppa all verksamhet som är förbjuden för en statspart enligt denna konvention och som utförs av personer eller på territorium under dess jurisdiktion eller kontroll.

Artikel 6
Stöd till offer och miljöåterställning
  1. Varje statspart ska, avseende enskilda personer under dess jurisdiktion som har påverkats av kärnvapenanvändning eller -provsprängningar, i enlighet med gällande internationella humanitära och mänskliga rättigheter, tillhandahålla lämpligt stöd med hänsyn till ålder och kön, utan diskriminering, inbegripet medicinsk vård, rehabilitering och psykologiskt stöd samt hjälp till social och ekonomisk integrering.

  2. Varje statspart ska, avseende områden under dess jurisdiktion eller kontroll som förorenats till följd av verksamhet i samband med provsprängningar eller användning av kärnvapen eller andra kärnladdningar, vidta nödvändiga och lämpliga åtgärder för en miljömässig sanering av dessa förorenade områden.

  3. Förpliktelserna enligt punkterna 1 och 2 ovan ska gälla utan att det påverkar andra staters skyldigheter och förpliktelser enligt internationell rätt eller bilaterala avtal.

Artikel 7
Internationellt samarbete och stöd
  1. Varje statspart ska samarbeta med andra statsparter för att underlätta genomförandet av denna konvention.

  2. Vid uppfyllandet av sina förpliktelser enligt denna konvention, ska varje statspart ha rätt att söka och ta emot stöd, där så är möjligt, från andra statsparter.

  3. Varje statspart som har möjlighet ska tillhandahålla tekniskt, materiellt och ekonomiskt stöd till statsparter som har berörts av kärnvapenanvändning eller -provsprängningar, för att ytterligare främja genomförandet av denna konvention.

  4. Varje statspart som har möjlighet ska tillhandahålla hjälp till offer för användning eller provsprängningar av kärnvapen eller andra kärnladdningar.

  5. Hjälp enligt denna artikel får tillhandahållas, bland annat, genom FN-systemet, internationella, regionala eller nationella organisationer eller institutioner, icke-statliga organisationer eller institutioner, Internationella Rödakorskommittén, Internationella rödakors- och halvmånefederationen, eller nationella Röda kors- och Röda halvmåneföreningar, eller på bilateral basis.

  6. Utan att det påverkar en statsparts eventuella andra skyldigheter eller åtaganden enligt internationell rätt, har en statspart som har använt eller provsprängt kärnvapen eller andra kärnladdningar ett ansvar för att tillhandahålla lämplig hjälp till drabbade statsparter, som stöd till offer samt återställande av miljön.

Artikel 8
Statspartsmöte
  1. Statsparterna ska regelbundet träffas för att överväga och, om nödvändigt, fatta beslut i alla frågor avseende tillämpningen eller genomförandet av denna konvention, i enlighet med relevanta bestämmelser samt ytterligare åtgärder för kärnvapennedrustning, inbegripet:

    1. Genomförande och status för denna konvention.

    2. Åtgärder för ett bekräftat, tidsbundet och oåterkalleligt avslut av kärnvapenprogram, inbegripet tilläggsprotokoll till denna konvention.

    3. Alla övriga ärenden i enlighet och i överensstämmelse med bestämmelserna i denna konvention.

  2. Statsparternas första möte ska sammankallas av Förenta nationernas generalsekreterare inom ett år efter det att denna konvention har trätt i kraft. Ytterligare möten mellan statsparterna ska sammankallas av Förenta nationernas generalsekreterare på tvåårsbasis, såvida inte annat överenskommits mellan statsparterna. Arbetsordningen ska antas vid statsparternas första möte. Innan arbetsordningen antagits tillämpas arbetsordningen för Förenta nationernas konferens för förhandlingar om ett rättsligt bindande instrument för att förbjuda kärnvapen, som leder till deras fullständiga avskaffande.

  3. Extra möten med statsparter ska sammankallas, efter vad som anses nödvändigt, av Förenta nationernas generalsekreterare, på skriftlig begäran av någon statspart, förutsatt att denna begäran stöds av minst en tredjedel av statsparterna.

  4. Fem år efter det att denna konvention har trätt i kraft ska Förenta nationernas generalsekreterare sammankalla en konferens för översyn av konventionen och framsteg mot att uppnå de syften som anges i konventionen. Förenta nationernas generalsekreterare ska sammankalla ytterligare översynskonferenser var sjätte år med samma mål, såvida inte annat överenskommits av statsparterna.

  5. Stater som inte är parter till denna konvention, samt relevanta organ inom FN-systemet, andra relevanta internationella organisationer eller institutioner, regionala organisationer, Internationella Rödakorskommittén, Internationella rödakors- och halvmånefederationen och relevanta icke-statliga organisationer, ska inbjudas att delta i statsparternas möten och översynskonferenser som observatörer.

Artikel 9
Kostnader
  1. Kostnaderna för möten mellan statsparterna, översynskonferenser och extra möten mellan statsparterna ska bäras av statsparterna, samt av de stater som inte är parter i konventionen men som deltar som observatörer, enligt en lämplig fördelning baserad på Förenta nationernas bidragsskalor.

  2. De kostnader som Förenta nationernas generalsekreterare ådrar sig vid cirkulation av förklaringar enligt artikel 2, rapporter enligt artikel 4 och föreslagna ändringar enligt artikel 10 i denna konvention ska bäras av statsparterna enligt en lämplig fördelning baserad på Förenta nationernas bidragsskalor.

  3. Kostnader för genomförandet av de kontrollåtgärder som krävs enligt artikel 4 och kostnader i samband med förstörelse av kärnvapen eller andra kärnladdningar, samt avslut av kärnvapenprogram, inbegripet avskaffande eller omvandling av alla kärnvapenrelaterade anläggningar, ska bäras av den berörda statsparten.

Artikel 10
Ändringar
  1. När som helst efter det att denna konvention har trätt i kraft kan en statspart föreslå ändringar till konventionen. Texten till en föreslagen ändring ska överlämnas till Förenta nationernas generalsekreterare, som ska cirkulera den till alla statsparter och efterfråga deras åsikter om förslaget ska övervägas. Om en majoritet av statsparterna meddelar Förenta nationernas generalsekreterare senast 90 dagar efter mottagandet att de stödjer ett övervägande av förslaget ska förslaget tas upp vid nästa statspartsmöte eller översynskonferens, beroende på vilket som inträffar först.

  2. Vid ett statspartsmöte eller en översynskonferens kan beslut tas om att anta ändringar om en majoritet bestående av två tredjedelar av statsparterna röstar för ändringarna. Depositarien ska meddela alla antagna ändringar till samtliga statsparter.

  3. Ändringen ska träda i kraft för varje statspart som deponerar sitt instrument för ratificering eller godkännande av ändringen 90 dagar efter att en majoritet av statsparterna vid tidpunkten för antagandet har deponerat ett sådant instrument för ratificering eller godkännande. Därefter träder den i kraft för varje annan statspart 90 dagar efter att statsparten har deponerat sitt ratifikationsinstrument eller ändringsgodkännande.

Artikel 11
Tvistlösning
  1. Vid en tvist mellan två eller flera statsparter om tolkningen eller tillämpningen av denna konvention, ska de berörda parterna rådgöra med varandra i syfte att bilägga tvisten genom förhandlingar eller andra fredliga medel efter eget val i enlighet med artikel 33 i Förenta nationernas stadga.

  2. Statspartsmötet kan vara en plats för att lösa tvisten, inbegripet genom att deltagande statsparter kan erbjuda sina tjänster, uppmana de tvistande statsparterna att inleda ett valfritt tvistlösningsförfarande och rekommendera en tidsfrist för ett överenskommet förfarande, i enlighet med relevanta bestämmelser i denna konvention och i Förenta nationernas stadga.

Artikel 12
Universalitet

Varje statspart ska uppmuntra stater som inte är part i denna konvention att underteckna, ratificera, godta, godkänna eller ansluta sig till konventionen, med målet om en universell anslutning av alla stater till konventionen.

Artikel 13
Undertecknande

Denna konvention ska vara öppen för undertecknande för alla stater vid Förenta nationernas högkvarter i New York från den 20 september 2017.

Artikel 14
Ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning

Denna konvention förutsätter ratifikation, godtagande eller godkännande av signatärstater. Konventionen ska vara öppen för anslutning.

Artikel 15
Ikraftträdande
  1. Denna konvention träder i kraft 90 dagar efter det att femtio ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument har deponerats.

  2. För varje stat som deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument efter dagen för deponeringen av det femtionde ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrumentet, ska denna konvention träda i kraft 90 dagar efter den dag då staten deponerade sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument.

Artikel 16
Reservationer

Artiklarna i denna konvention ska inte vara föremål för reservationer.

Artikel 17
Uppsägning och frånträde
  1. Denna konvention ska gälla på obegränsad tid.

  2. Varje statspart har rätt att frånträda denna konvention, som en del av sin nationella suveränitet, om den beslutar att särskilda händelser relaterade till konventionens ämne har inverkat på landets högsta intressen. Depositarien ska meddelas om sådant frånträde. Ett sådant meddelande ska innehålla en redovisning av de särskilda händelser som anses ha inverkat på landets högsta intressen.

  3. Ett sådant frånträde träder i kraft först tolv månader efter det datum när depositarien mottog underrättelsen om frånträdet. Om den frånträdande statsparten, vid den tolv månader långa periodens slut, är part i en väpnad konflikt ska statsparten fortsätta att vara bunden av förpliktelserna i denna konvention och eventuella tilläggsprotokoll tills statsparten inte längre är part i den väpnade konflikten.

Artikel 18
Förhållande till andra överenskommelser

Genomförandet av denna konvention ska inte påverka förpliktelser som statsparterna åtagit sig avseende befintliga internationella överenskommelser, i vilka de är parter, där dessa förpliktelser är förenliga med konventionen.

Artikel 19
Depositarie

Förenta nationernas generalsekreterare utses härmed till depositarie för denna konvention.

Artikel 20
Autentiska texter

De arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texterna till denna konvention ska vara lika giltiga.

Undertecknat i New York, den sjunde juli, tjugohundrasjutton.






Härmed intygas att ovanstående text är en bestyrkt kopia av Konventionen om förbud mot kärnvapen som antogs den 7 juli 2017, vars original är deponerat hos Förenta nationernas generalsekreterare.

För generalsekreteraren, biträdande generalsekreteraren med ansvar för avdelningen för rättsliga frågor

Förenta nationerna
New York, den 8 augusti 2017